Jag vet inte, visst har varje individ sitt val och ansvar, men det går ju inte heller att bortse från att vi uppfostrats i ett samhälle som vi bär med oss så integrerat att vi inte kan vara helt fria från förväntningar förknippade med att vara män eller kvinnor.
Jag hörde nånstans att man visat att vi lyssnar mer på vad som sägs eller i alla fall lägger större vikt vid det om det är någon med djup röst som pratar. Varför är det så då, om nu detta stämmer? Sen har jag också ett minne av att någon påstått att små bäbisar föredrar ljusa röster, de kan rentutav bli skrämda av mörkare röster. Så det kan väl inte vara genetiskt betingat. Finns säkert forskning kring detta.
Ja, jag känner också tyvärr igen det. Alltför väl. På en arbetsplats där männen är i klar minoritet är det ändå oftast de som hörs mest på möten och dylikt...
SvaraRaderaJag tänkte efter och insåg att jag själv hellre lyssnar till en djup stämma än en ljus... För min del är det dock inte könsrelaterat. Men, jag har också hört/läst att de flesta föredrar att lyssna på en man... (alltså tyvärr inte bara en djup stämma, utan en mans stämma)
Och jag har också läst att forskning visar att bebisar eventuellt lyssnar mer på/föredrar ljusa röster. Mycket intressant...
Men. Därifrån till att kvinnor i lika stor utsträckning inte "får" ta plats eller tar plats... Det är ett gräsligt fenomen.