Lägger min vara på disken i barnaffären. Säger till den mycket trevliga expediten (vi har småpratat lite innan under tiden jag bestämde mig för vad jag skulle köpa) : det är en present.
Expediten: till en tjej eller kille?
Jag: ehhhh...(ler) det spelar faktiskt ingen roll. Tänker på Hercs blogginlägg häromdagen. Hinner även tänka att mitt svar kan te sig märkligt. Jag vet ju om presenten är till en kille eller en tjej. Men jag förstår ju att hon ställer frågan så att det kan styra hennes färgval i inslagningen. Därav mitt svar.
Expediten: Jag tänkte vilket snöre jag ska sätta runt... Men då tar jag något neutralt.
Jag: ta både blått och rosa, det vore väl käckt?
Expediten skrattar. Hon slår in paketet i ett mycket fint färgglatt papper. Sedan kommer snörena. Blått, turkost och guld.
Så. Blått och turkost kan vara ett neutralt val, (även guld) men inte rosa. Jag slår vad om att hon aldrig hade valt cerise, ljusrosa och guld som neutralt. Det "pojkiga" ses generellt mer som neutralt. Det är lättare för en tjej (och hennes föräldrar?) att få ett paket med blå snören i olika nyanser än om en kille (och hans föräldrar?) skulle få ett paket med rosa snören i olika nyanser. Det "pojkiga" är bra och okej för båda kön, det "flickiga" inte. Synd.
Ska man testa att svara "Det är till en hermafrodit" nästa gång? Eller "En pojke så gärna rosa"?
SvaraRaderaJa det testar vi nästa gång - en kille, så rosa tack! Vill bli "utsatt" för denna fråga åt höger och vänster så att man kan testa lite olika responser...
SvaraRadera